En förutsättning för att ett företag ska kunna bedriva sin verksamhet är att man är likvida, det vill säga att man har så pass mycket intäkter att man kan betala skulder på lån, löner och räkningar. Om ett företag inte får in så mycket pengar att man kan betala det man är skyldig kan det gå väldigt fort utför och fordringarna växer samtidigt som intäkterna sjunker. Ett företag som inte kan betala sina skulder har på ekonomisk svenska hamnat på obestånd, och den vanligaste vägen att gå för ett företag på obestånd är konkurs.
Ett alternativ till konkurs
Sedan något decennium erbjuds dock en annan väg ur knipan, som inte innebär att företaget upplöses. Ett företag som hamnat på obestånd kan ansöka om företagsrekonstruktion hos tingsrätten. En företagsrekonstruktion är ett sätt att försöka rädda ett företag genom att en utomstående part en rekonstruktör, utses av rätten för att se om det går att rädda hela eller delar ac företaget. En företagsrekonstruktion kan beviljas av tingsrätten om man anser att företaget har en bra affärsidé och borde kunna komma på fötter igen. Statliga företag och banker kan inte ansöka om företagsrekonstruktion.
Rekonstruktören tar över
Vid en företagsrekonstruktion ger företagsledningen upp beslutsrätten i bolaget tills rekonstruktionen är genomförd. Alla beslut måste gå genom rekonstruktören, framför ekonomiska beslut. Man har alltså inte rätt att betala tillbaka skulder eller lån under rekonstruktionen, utan alla skulder fryses.
Rekonstruktören ska dels försöka hitta strategier för att få företaget på fötter igen, men han måste också se till att tillgodose borgenärernas intressen så långt det är möjligt. Alla borgenärer måste ha kallats till ett sammanträde senast sju dagar efter att beslutet om rekonstruktion har tagits. På sammanträdet ska rekonstruktören berätta om sina planer för rekonstruktionen och borgenärerna får även framföra synpunkter på vad de anser om chanserna för att företaget ska kunna bli självgående igen. Under hela processen ska borgenärerna kunna informera sig om hur det går och vilka aktuella planer som finns.
Borgenärerna får ta ställning till ett ackord
Ett sätt för företaget att bli likvitt igen är att skriva ner de skulder som finns. Därför föreslår rekonstruktören för borgenärerna en nedskrivning, ackord, som vanligtvis ligger på minst 25% och hoppas att borgenärerna accepterar detta, vilket de i många fall gör. Detta kan ju dock i sin tur ställa till med problem för borgenären, om man själv är beroende av intäkter från det krisande företaget, så en rekonstruktion är alltid en svår balansgång för både rekonstruktören och borgenärerna.
Beslut om rekonstruktion tas för tre månader i taget, och en rekonstruktion får aldrig ta mer än ett år. Har rekonstruktören inte lyckats få företaget på fötter efter denna tid är det konkurs som gäller. En konkurs innebär dock oftast ännu mindre chans för borgenärerna att få tillbaka sina pengar, eftersom rekonstruktörens arvode alltid prioriteras vid en konkurs efter en rekonstruktion. Om borgenären alls får tillbaka några pengar är det således ofta väldigt lite.
Man får inte två chanser
Ganska många rekonstruktioner blir lyckade, vilket på det stora hela är till gagn för samhället. Möjligheten till rekonstruktion anses bra för företagande i stort och för att bibehålla arbetstillfällen. För borgenärerna kan det vara acceptabelt att gå med på ett ackord, mot att man får behålla en kund som dessutom fått sin verksamhet genomlyst och optimerad.
Samtidigt är ju företagsrekonstruktion en väldigt fördelaktig väg att gå för ett företag som misslyckats med sin verksamhet, och det gäller att man tar tillvara på möjligheten man har givits. Skulle företaget hamna på obestånd igen är det därför konkurs som gäller direkt. Mer info finns att hitta på https://www.företagsrekonstruktion.biz.